WCAG är internationella riktlinjer för hur webbplatser och digitalt innehåll kan göras mer tillgängliga för människor med funktionsnedsättningar. Förkortningen står för Web Content Accessibility Guidelines och riktlinjerna utvecklas av World Wide Web Consortium, W3C.
Tillgänglighetsanpassning handlar i praktiken om att skapa en webbplats som fler människor kan använda – oavsett om personen exempelvis har nedsatt syn, hörsel, motorisk eller kognitiv förmåga eller använder hjälpmedel för att navigera på webben.
Det kan handla om allt från tillräckliga färgkontraster och tydliga rubriker till tangentbordsnavigering, alternativtexter för bilder och korrekt uppbyggda formulär.
För vissa verksamheter finns dessutom lagkrav på digital tillgänglighet.
I den här guiden går vi igenom vad WCAG är, hur tillgänglighetsanpassning fungerar och vad företag bör tänka på när de bygger eller utvecklar en webbplats.
Vad är WCAG?
WCAG står för Web Content Accessibility Guidelines.
Det är en internationell standard som beskriver hur webbinnehåll kan göras mer tillgängligt för personer med funktionsnedsättningar. WCAG utvecklas inom W3C:s Web Accessibility Initiative, WAI.
Riktlinjerna används av bland annat webbutvecklare, designers, innehållsskapare och organisationer som behöver utvärdera eller förbättra digital tillgänglighet.
WCAG handlar alltså inte bara om hur en webbplats ser ut.
Riktlinjerna omfattar även hur webbplatsen är uppbyggd och hur den går att använda.
Vad är WCAG 2.2?
Det finns flera versioner av WCAG.
WCAG 2.2 publicerades som W3C Recommendation den 5 oktober 2023 och bygger vidare på WCAG 2.0 och 2.1. Version 2.2 innehåller nio nya framgångskriterier jämfört med 2.1, samtidigt som ett tidigare kriterium har tagits bort.
WCAG 2.2 innehåller totalt 13 riktlinjer som organiseras under fyra övergripande principer.
De fyra principerna är:
Möjlig att uppfatta – Hanterbar – Begriplig – Robust
På engelska används ofta förkortningen POUR:
Perceivable, Operable, Understandable, Robust.
De fyra principerna är ett bra sätt att förstå vad webbtillgänglighet egentligen handlar om.
1. Webbplatsen ska vara möjlig att uppfatta
Information behöver presenteras på ett sätt som användaren kan ta del av.
En person som inte kan se en bild behöver exempelvis kunna få relevant information på ett annat sätt.
Därför används alternativtext, eller alt-text, för bilder som förmedlar information.
Det kan också handla om färgkontraster, textstorlek, video och andra visuella eller auditiva element.
Information bör inte vara beroende av att användaren kan se, höra eller uppfatta innehållet på exakt samma sätt som andra användare.
2. Webbplatsen ska vara hanterbar
Användaren behöver kunna navigera och använda webbplatsens funktioner.
En viktig del är att webbplatsen går att använda även utan mus.
Vissa användare navigerar exempelvis med tangentbordet. Då behöver länkar, menyer, formulär och knappar kunna nås och användas med tangentbord.
Det måste också vara tydligt vilket element som har fokus när användaren navigerar.
WCAG 2.2 innehåller dessutom kriterier kring bland annat att tangentbordsfokus inte ska döljas av annat innehåll och att vissa klickbara mål ska ha tillräcklig storlek eller tillräckligt avstånd till andra mål.
3. Webbplatsen ska vara begriplig
En tillgänglig webbplats behöver vara begriplig.
Det handlar både om innehållet och om hur gränssnittet fungerar.
Rubriker, länkar, knappar och formulär bör exempelvis vara tydliga och konsekventa.
Om ett formulär innehåller ett fel bör användaren få information som hjälper personen att förstå vad som blev fel och hur det kan rättas.
Webbplatsen bör också bete sig på ett förutsägbart sätt.
Användaren ska inte behöva gissa vad som händer när en knapp klickas eller ett formulär skickas.
4. Webbplatsen ska vara robust
Den fjärde principen handlar om att innehållet ska vara tillräckligt robust för att kunna användas med olika tekniker och hjälpmedel.
Det innebär bland annat att webbplatsens kod och komponenter behöver byggas på ett sätt som fungerar tillsammans med relevanta webbläsare och hjälpmedel.
Ett vanligt exempel är skärmläsare.
Om webbplatsen är korrekt strukturerad kan en skärmläsare förmedla information om exempelvis rubriker, länkar, formulärfält och andra delar av sidan.
Vilka nivåer finns i WCAG?
WCAG har tre nivåer av överensstämmelse:
A är den lägsta nivån.
AA inkluderar kraven på nivå A och AA.
AAA inkluderar kriterierna på nivå A, AA och AAA och är den högsta nivån.
W3C påpekar samtidigt att det inte rekommenderas att kräva full AAA-överensstämmelse för hela webbplatser som generell policy, eftersom allt innehåll inte kan uppfylla samtliga AAA-kriterier.
Det är därför vanligt att AA används som en central referensnivå när organisationer arbetar med webbtillgänglighet.
Men vilken nivå eller vilka krav som faktiskt gäller juridiskt måste bedömas utifrån den lagstiftning och standard som omfattar den aktuella verksamheten.
Vad innebär tillgänglighetsanpassning av en webbplats?
Att tillgänglighetsanpassa en webbplats innebär att identifiera hinder och göra förändringar som gör webbplatsen lättare att använda för fler människor.
Det kan exempelvis handla om:
- tillräckliga färgkontraster
- korrekt rubrikstruktur
- alternativtexter för relevanta bilder
- tangentbordsnavigering
- synlig fokusmarkering
- tydliga länkar och knappar
- tillgängliga formulär
- begriplig felhantering
- textning eller alternativ för relevant media
- korrekt semantisk HTML
- tillgängliga menyer och interaktiva komponenter
Det viktiga är att tillgänglighet inte behandlas som ett plugin som installeras när webbplatsen är färdig.
Tillgänglighet bör finnas med i design, utveckling och innehåll från början.
Varför är färgkontrast viktigt?
En text kan se snygg ut på designerns skärm men ändå vara svår att läsa.
Personer med nedsatt syn eller nedsatt färgseende kan exempelvis ha svårt att uppfatta text om kontrasten mellan text och bakgrund är för låg.
Det är därför WCAG innehåller kriterier för kontrast.
Det här är också ett bra exempel på varför tillgänglig webbdesign ofta kan gynna fler än bara den grupp som riktlinjerna främst är till för.
En tydligare kontrast kan exempelvis vara användbar för någon som försöker läsa webbplatsen på mobilen utomhus i starkt solljus.
Vad är alt-text?
Alt-text, eller alternativtext, beskriver relevant information i en bild i textform.
Det gör det möjligt för exempelvis en person som använder skärmläsare att få information som annars endast skulle förmedlas visuellt.
Men det betyder inte att varje bild behöver en lång beskrivning.
En dekorativ bild kan hanteras annorlunda än en bild som innehåller viktig information.
Bra tillgänglighetsarbete handlar därför inte om att mekaniskt fylla i alt-texter på alla bilder.
Det handlar om att förstå vilken funktion bilden har för användaren.
Rubrikstrukturen är viktig
Rubriker bör användas för att skapa en logisk struktur i innehållet.
H1 används vanligtvis för sidans huvudrubrik och H2, H3 och efterföljande nivåer används för att strukturera underliggande innehåll.
Rubriker bör inte väljas enbart utifrån vilken textstorlek man tycker ser snyggast ut.
En korrekt struktur gör det lättare för både användare och hjälpmedel att förstå innehållets hierarki.
Det är dessutom en bra princip när man arbetar med SEO och sökmotoroptimering.
Tillgänglighet och SEO är inte samma sak, men vissa tekniska och innehållsmässiga principer kan gynna båda områdena.
Webbplatsen ska kunna användas med tangentbord
Testa gärna din egen webbplats.
Lägg undan musen och försök navigera genom sidan med tangentbordet.
Kan du komma åt menyn?
Kan du öppna länkar?
Kan du använda formuläret?
Kan du se var på sidan du befinner dig?
Om svaret är nej på flera av dessa frågor finns det sannolikt tillgänglighetsproblem som bör undersökas.
För vissa människor är tangentbordet eller andra alternativa inmatningsmetoder det primära sättet att använda webben.
Därför är detta en central del av webbtillgänglighet.
Formulär behöver vara tillgängliga
Kontaktformulär, kassor, bokningssystem och andra formulär är ofta bland de viktigaste delarna av en webbplats.
Om användaren inte förstår vilket värde som ska anges i ett fält eller vad som blev fel kan personen i praktiken hindras från att genomföra sitt ärende.
Formulär bör därför bland annat ha tydliga etiketter och instruktioner samt begriplig felhantering.
För en e-handel blir detta extra viktigt eftersom flera formulär och interaktiva steg kan finnas mellan kunden och ett genomfört köp.
Tillgänglighet på mobilen
Webbtillgänglighet gäller självklart även när webbplatsen används på en mobiltelefon.
Knappar och andra klickbara element behöver exempelvis vara möjliga att använda utan onödig precision.
WCAG 2.2 införde ett AA-kriterium för minsta målstorlek som i normalfallet innebär minst 24 × 24 CSS-pixlar eller tillräckligt avstånd mellan mindre mål, med vissa undantag.
Det är ett bra exempel på hur responsiv webbdesign och tillgänglighet behöver fungera tillsammans.
En webbplats är inte automatiskt tillgänglig bara för att den är mobilanpassad.
Är WCAG ett lagkrav i Sverige?
Här är det viktigt att skilja mellan WCAG som standard och svensk lagstiftning.
Det finns inte ett generellt krav som innebär att varje svensk företagswebbplats automatiskt måste uppfylla hela WCAG 2.2.
Vilka juridiska krav som gäller beror bland annat på vilken typ av verksamhet och digital tjänst det handlar om.
För offentliga aktörer gäller lagen om tillgänglighet till digital offentlig service, DOS-lagen. Digg beskriver att offentliga aktörers webbplatser och mobila applikationer ska vara tillgängliga och att den europeiska standarden EN 301 549, som i sin tur bygger på WCAG, används för att uppfylla kraven.
Vad förändrades den 28 juni 2025?
Den 28 juni 2025 trädde lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet i kraft.
Lagen genomför EU:s tillgänglighetsdirektiv, European Accessibility Act, i svensk rätt och omfattar vissa produkter och tjänster. Bland tjänsterna som uttryckligen omfattas finns e-handelstjänster.
Det innebär att digital tillgänglighet inte längre bara är en fråga för offentlig sektor.
Men det betyder fortfarande inte att alla privata företags webbplatser omfattas på samma sätt.
Vilka krav som gäller behöver bedömas utifrån den aktuella verksamheten och tjänsten.
Vad innebär tillgänglighetslagen för e-handel?
E-handel är särskilt relevant för många företag.
Den svenska tillgänglighetslagen omfattar e-handelstjänster, och Post- och telestyrelsen ansvarar för tillsynen av e-handelstjänster som omfattas av lagen.
Förordningen anger bland annat att webbplatser och mobila tjänster som omfattas ska göras tillgängliga på ett sätt som gör dem uppfattningsbara, hanterbara, begripliga och robusta.
Det är alltså något företag bör ta hänsyn till när de planerar eller utvecklar en webbutik.
Har du funderingar på att bygga en webbutik kan du även läsa vår guide [
Vad kostar det att bygga en e-handel?
Gäller tillgänglighetslagen alla företag?
Nej, inte på samma sätt.
Lagens tillämpningsområde innehåller avgränsningar och undantag, och olika regler kan gälla beroende på företagets storlek och vilken tjänst som erbjuds.
Det finns även situationer där specifika tillgänglighetskrav kan undantas, exempelvis om kravet skulle innebära en större förändring av produktens eller tjänstens grundläggande karaktär eller medföra en oproportionerligt stor börda, under de förutsättningar som lagen anger.
Därför bör företag som behöver avgöra sina juridiska skyldigheter utgå från aktuell myndighetsinformation och vid behov juridisk rådgivning.
Det är bättre än att utgå från generella påståenden som ”alla webbplatser måste följa WCAG”.
Varför tillgänglighetsanpassa även om lagen inte kräver det?
Lagstiftning är bara en anledning att arbeta med tillgänglighet.
Den kanske viktigaste anledningen är enklare:
Fler människor ska kunna använda webbplatsen.
En potentiell kund ska inte hindras från att förstå en tjänst, kontakta företaget eller genomföra ett köp på grund av hur webbplatsen är byggd.
Många förbättringar kan dessutom skapa en bättre upplevelse för en betydligt bredare grupp användare.
Tydligare formulär, bättre kontrast, större klickytor, logisk navigation och tydliga rubriker kan göra webbplatsen enklare att använda för nästan alla.
Är tillgänglighet bra för SEO?
Tillgänglighet och SEO är två olika områden, och en WCAG-anpassning innebär inte automatiskt bättre placeringar på Google.
Det finns däremot viss överlappning i god praxis.
En logisk rubrikstruktur, beskrivande länkar, semantiskt korrekt innehåll och en välstrukturerad webbplats kan exempelvis vara positivt både för användare och för hur digitalt innehåll kan förstås.
Man bör därför inte tillgänglighetsanpassa en webbplats för Google.
Man gör det framför allt för människor.
Men en välbyggd webbplats kan skapa goda tekniska förutsättningar för både webbdesign, e-handel, tillgänglighet och SEO.
Kan ett plugin göra webbplatsen WCAG-anpassad?
Det här är en viktig fråga, särskilt för WordPress-webbplatser.
Det finns plugins och externa verktyg som kan hjälpa till med vissa tillgänglighetsfunktioner.
Men det är riskabelt att utgå från att ett enda plugin automatiskt gör hela webbplatsen tillgänglig eller WCAG-konform.
Problemen kan finnas i exempelvis webbplatsens HTML-struktur, navigation, formulär, innehåll, färger, komponenter och tredjepartslösningar.
Ett verktyg kan vara en del av lösningen.
Det ersätter inte nödvändigtvis korrekt design, utveckling, innehåll och testning.
Räcker automatiska WCAG-tester?
Automatiska verktyg är användbara för att upptäcka vissa problem, men de kan inte avgöra allt.
Ett verktyg kan exempelvis upptäcka att en bild saknar alt-attribut.
Det kan däremot vara betydligt svårare för verktyget att avgöra om texten som faktiskt används beskriver bilden på ett meningsfullt sätt.
Digg påpekar exempelvis i sin vägledning om tillgängliga dokument att automatiska kontroller inte täcker allt och att manuell kontroll också behövs.
En ordentlig tillgänglighetsgranskning bör därför kombinera automatiska och manuella tester.
Hur testar man tillgängligheten på en webbplats?
En tillgänglighetsgranskning kan göras på flera nivåer.
Man kan börja med automatiserade testverktyg för att hitta tydliga tekniska problem.
Därefter bör webbplatsen testas manuellt.
Det kan exempelvis innebära att kontrollera tangentbordsnavigation, fokusordning, rubrikstruktur, formulär, kontraster, förstoring och hur olika interaktiva komponenter fungerar.
Vid mer omfattande granskningar kan webbplatsen även testas med hjälpmedel som skärmläsare och av användare med olika behov.
Ju viktigare webbplatsens funktion är, desto viktigare blir en ordentlig testprocess.
När bör man tänka på WCAG?
Helst innan webbplatsen byggs.
Det är ofta enklare att skapa tillgänglighet från början än att försöka reparera en färdig webbplats där design, komponenter och innehåll redan är låsta.
När vi planerar en ny hemsida eller e-handel kan tillgänglighet därför vägas in redan när vi bestämmer färger, typografi, navigation, knappar, formulär och sidstruktur.
Tillgänglighet blir då en del av webbdesignen – inte ett separat lager som läggs ovanpå i efterhand.
WordPress och WCAG
En webbplats byggd i WordPress kan absolut göras tillgänglig, men WordPress i sig garanterar inte att den färdiga webbplatsen uppfyller WCAG.
Resultatet påverkas bland annat av vilket tema som används, plugins, sidbyggare, design, innehåll och eventuell specialutveckling.
Det är alltså den färdiga webbplatsen och hur den används som behöver granskas.
Vill du veta mer om plattformen kan du läsa Vad är WordPress?
Vanliga tillgänglighetsproblem på webbplatser
Många problem är ganska enkla att förstå när man väl vet vad man ska leta efter.
Det kan exempelvis vara text med för låg kontrast, bilder som saknar relevant alternativtext, formulärfält utan tydliga etiketter, menyer som inte går att använda med tangentbord, otydliga länkar eller knappar, felaktig rubrikstruktur och interaktiva element där tangentbordsfokus inte syns.
På en e-handel kan problemen dessutom finnas i produktfilter, varukorg, inloggning eller checkout.
Det är därför viktigt att inte bara kontrollera startsidan.
Hela den viktiga användarresan behöver fungera.
Tillgänglighet är en del av bra webbdesign
Bra webbdesign handlar inte bara om färger, bilder och animationer.
En webbplats måste också fungera.
Besökaren ska kunna förstå var personen befinner sig, hitta information, navigera mellan sidor och genomföra viktiga handlingar.
Därför tycker vi att tillgänglighet bör ses som en naturlig del av professionell webbdesign.
En visuellt imponerande webbplats som en del av målgruppen inte kan använda har fortfarande ett användbarhetsproblem.
Tillgänglighetsanpassning för företag
För företag finns därför två frågor att ställa.
Den första är:
Vilka tillgänglighetskrav omfattas vår verksamhet av?
Den andra är:
Hur kan vi göra webbplatsen enklare att använda för fler människor?
Den första frågan handlar om regelefterlevnad.
Den andra handlar om kvalitet, användarupplevelse och möjligheten att inte stänga ute potentiella kunder.
Ett bra arbete med digital tillgänglighet tar hänsyn till båda.
Behöver ditt företag hjälp med tillgänglighetsanpassning?
På Modhs Webbyrå hjälper vi företag att utveckla moderna och användarvänliga webbplatser och e-handelslösningar.
Vi kan hjälpa till att identifiera tillgänglighetsproblem och arbeta med förbättringar inom exempelvis webbdesign, struktur, innehåll, kontraster, navigation och teknisk implementation.
Om ni bygger en ny webbplats är det dessutom klokt att tänka på tillgänglighet redan från början. Då kan tillgänglighet integreras i designen och utvecklingen i stället för att bli något som behöver rättas i efterhand.
Vi arbetar även med webbdesign, e-handel och SEO, vilket gör att tillgängligheten kan ses som en del av webbplatsens helhet.
Kontakta oss på Modhs Webbyrå om du vill diskutera tillgänglighetsanpassning av en befintlig webbplats eller bygga en ny webbplats där tillgänglighet finns med från start.